Examensarbeten i ämnet Datavetenskap

Innehåll

  • Allmänt
  • Att få tag på och genomföra ett examensarbete
  • Information på www
  • Grundläggande krav på ett examensarbete
  • Krav på ett examensarbete om 20 poäng
  • Vetenskaplighet
  • Examination
  • Rapportskrivning
  • En tänkbar generisk disposition
  • Om hur man skriver
  • Fasta redovisnings-(inlämnings) tider
  • Muntlig presentation, Opposition
  • Tryckning
  • Referenser
  • Allmänt
    Från och med läsåret 1993/94 är de examina som normalt är målet för en universitetsutbildning uppdelade i dels generella examina, dels yrkesexamina. De generella examina som är aktuella vid institutionen för datavetenskap är dels kandidatexamen, dels magisterexamen. Den enda yrkesexamen "våra" studenter kan nå är civilingenjörsexamen (i teknisk datavetenskap).

    I dessa examina ska ingå ett examensarbete. Det ska vara ett självständigt arbete inom det huvudämne man har i sin examen. För en kandidatexamen ska examensarbetet omfatta 10 poäng (av totalt minst 60p i huvudämnet), och för en magisterexamen ska examensarbetet omfatta 20 poäng (av totalt minst 80p i huvudämnet). Det är också möjligt att låta två examensarbeten om 10 poäng vardera ingå i en magisterexamen. Examensarbetet i en civilingenjörsexamen kan vara antingen 10+10 p eller 20 p.

    Studenten ska innan arbetet påbörjas bestämma om han/hon ska göra ett examensarbete på 10 eller 20 poäng. Det är ju olika kurser, och man ska registrera sig på en av dem. Då omfattningen av ett examensarbete motsvarar tex 2*20 poäng är det lämpligt att två studenter arbetar med samma examensarbete och de kan då så småningom tillgodoräkna sig 20 poäng vardera.

    Examensarbetet är ett viktigt inslag i utbildningen där man får tillämpa kunskaper och erfarenheter från tidigare kurser. Det får därför normalt inte påbörjas förrän större delen av utbildningen är genomgången. I kursplanen specificeras också de förkunskapskrav som måste uppfyllas innan man får göra ett examensarbete. Examensarbetets innehåll och utformning skall stå i samklang med den studerandes val av inriktning och intressen.

    Examensarbetet syftar till att ge dig värdefulla erfarenheter av, och utveckla din förmåga att:

    * självständigt och under realistiska förhållanden behandla ett konkret, avgränsat problem inom det datavetenskapliga ämnesområdet

    * dokumentera detta arbete i en systematiskt uppbyggd rapport som inte bara visar vad du gjort, utan även visar att du kan skriva om det du gjort på ett för andra läsbart sätt

    * muntligt presentera detta arbete

    Många tenderar att lägga störst vikt vid den första punkten, men de två övriga punkterna är också mycket viktiga.

    Att få tag på och genomföra ett examensarbete
    Huvudansvaret för att den studerande får ett lämpligt examensarbete ligger på den institution som är ansvarig för utbildningen, alltså institutionen för datavetenskap. Vårt ansvar begränsar sig dock till att ge förslag på lämpliga arbeten inom institutionen (sk interna examensarbeten).

    Under institutionens hemsida (http://www.cs.umu.se/) finns en länk Utbildning/Examensarbeten där det i sin tur finns en länk till interna examensarbeten. Denna länk "innehåller" en lista på föreslagna interna examensarbeten.

    Förslag till examensarbeten kan också komma från andra institutioner och forskargrupper vid universitetet, eller t ex från industriföretag och statliga verk (sk externa examens-arbeten). Det är tillåtet för en studerande att själv ta kontakt med potentiella uppdragsgivare utanför universitetet. Under länken Examensarbeten (se ovan) finns ett antal "företagskataloger" som presenterar förslag till examensarbeten.

    Det är också möjligt att studenter har egna förslag på examensarbeten. Dessa förslag ska specificeras skriftligen och lämnas till den kursansvarige för godkännande.

    För varje student utses inom institutionen för datavetenskap en handledare för examensarbetet. Om arbetet utförs utanför institutionen har studenten normalt också en handledare på det ställe där han/hon utför examensarbetet. Observera dock att examensarbetet är en kurs i din utbildning på universitetet, inte någon form av praktikarbete eller gesällprov hos en potentiell arbetsgivare.

    Om man avser att göra ett externt arbete måste man försöka ta rätt på så detaljerat som möjligt vad detta skulle innehålla, t ex genom ett besök på företaget ifråga. Tillsammans med handledaren kan man sedan diskutera vilken fördjupningsdel (se Vetenskaplighet på nästa sida) som kan knytas till uppgiften, och göra upp en plan för det fortsatta arbetet.

    Oavsett om man gör ett intert eller externt arbete ska handledaren och studenten tillsammans formulera en lämpligt detaljerad plan för arbetets genomförande. Denna plan kan i viss utsträckning växa fram och modifieras under arbetets lopp. Man ska också komma överens om någon form av regelbundna kontakter och avrapportering från studentens sida. Detta bör ske minst varannan vecka. Observera att detta gäller också studenter med externa arbeten!! Handledaren är alltså en resurs, som finns för att hjälpa dig framåt under alla olika faser av examensarbetet, inte bara en kontrollperson som ska läsa ditt rapportförslag och (helst) godkänna det!

    Information på www
    Under länken Examensarbeten finns en länk "Pågående examensarbeten" där varje exjobbare ska informera om sitt exjobb. Konstruera en html-fil som innehåller lämplig information om ditt exjobb och meddela den kursansvarige namnet på html-filen.

    Grundläggade krav på ett examensarbete (10 eller 20 poäng)
    Examensarbetet ska behandla ett (i vid mening) datavetenskapligt problem. Vanligast är uppgifter som består i att utreda, specificera och provimplementera datorstöd för någon verksamhet. Det kan också behandla ett mer teoretiskt problem, eller ha en utredande karaktär. Det arbete man gör, och den rapport man skriver ska baseras på en vetenskaplig metodik och attityd. Examensarbetet bör alltså inte vara enbart rutinmässig programmering eller dylikt, utan även erbjuda någon form av problemlösning i vid mening, och innebära viss ämnesmässig fördjupning.

    Olämpliga arbetsuppgifter kan

    * vara alltför omfattande eller ha alltför liten omfattning

    * vara dåligt / diffust avgränsade

    * innehålla för mycket råjobb (framför allt programmering)

    * innehålla för mycket rent beskrivande moment

    * erbjuda för lite konstruktivt tänkande eller utredande

    Det åligger den studerande att inhämta information angående informationssökning, forskningsmetodik och rapportskrivning som finns tillgänglig via hemsidan för examensarbeten. Se
    http://www.cs.umu.se/ och följ länken Utbildning/Examensarbete.
    Under arbetets gång sker sedan ett dokumentationsarbete som skall utmynna i en skriftlig rapport. Rapporten skall presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium. Varje student skall också fungera som opponent på ett annat examensarbete.

    Rapporten ska innehålla en sammanfattning på engelska (1/2-1 sida) som innehåller en titel på engelska samt en beskrivning av resultaten.

    På kursen ges något av betygen Underkänd eller Godkänd.

    Krav på ett examensarbete om 20 poäng
    Med införandet av en magisterexamen markeras betydelsen av vetenskaplig fördjupning och kvalitet inom den grundläggande högskoleutbildningen. Detta bör också få genomslag när det gäller examensarbetet, som måste innehålla någon form av ämnesmässig fördjupning. Detta tar sig följande uttryck i praktiken:

    Examensarbetet ska innehålla en fördjupningsdel om normalt ca 3 poäng. I många fall kan det vara lämpligt att genomföra denna del i början av examensarbetet, som en analys av det problemområde inom vilket man sedan ska göra sitt arbete. I andra fall kan det vara lämpligt att avsluta arbetet med en fördjupningsdel, där man kan relatera det man har gjort till andra existerande resultat och aktuell litteratur, och till vetenskapliga kunskaper och ståndpunkter. I de fall där fördjupningsdelen kan avgränsas gentemot det övriga arbetet ska denna del redovisas som en del av den slutliga rapporten. I andra fall, t.ex. om arbetet som helhet har en mer teoretisk karaktär, torde det vara mer naturligt att ett inslag av ämnesmässig fördjupning genomsyrar hela rapporten.

    I många fall torde fördjupningsdelen bestå av litteraturstudier, och en redovisning av vad man där kommit fram till. Även andra former av vetenskapligt grundat arbete kan dock godkännas.

    10+10 poäng

    Det normala för en person som vars mål är en magisterexamen bör vara att göra ett examensarbete om 20 poäng. Det kan dock av olika skäl ibland vara lämpligt att göra 10 + 10 poäng, t ex om man förut tagit en kandidatexamen innehållande ett 10 poängs examensarbete, som man vill "uppgradera" till en magisterexamen.

    I ett sådant fall ställs motsvarande krav på det andra tiopoängsarbetet som på ett 20-poängsarbete beträffande ämnesfördjupning. Man måste dock göra en avvägning av hur stor del av de tio poängen som ska ägnas åt ämnesfördjupning, och hur stor del som ska ägnas åt konstruktionsarbete, så att ingen av dessa delar tilldelas orimligt liten tid.

    Vetenskaplighet
    Universitetsutbildningen ska bygga på "vetenskaplig grund", och detta bör komma till uttryck också i ett examensarbete. Vad innebär det konkret? Några saker att tänka på:

    Problematisera. Ställ frågor (och försök formulera dem så träffande som möjligt).

    Motivera, argumentera. Ju mindre auktoritet man själv har desto ordentligare får man förankra olika ställningstaganden, designbeslut, algoritmval, etc, i teori och praktik och desto mer förbehållsamt får man lägga fram det. Var uppmärksam på egna (och andras) implicita ställningstaganden, tysta förutsättningar - det kan finnas anledning att ifrågasätta dem.

    Exemplifiera.

    Tappa inte målet ur sikte. Glöm inte bort att försöka besvara de inledningsvis ställda frågorna.

    Förankra i litteratur, datalogiska kunskaper. Referera till relaterade problem, relaterade lösningar, tidigare försök av liknande art, etc. Att förankra i litteraturen behöver inte nödvändigtvis betyda att man hittar stöd, det kan ibland vara så att man går emot vad som sägs i de källor man hänvisar till (du bör naturligtvis i så fall ge skäl och argument för det, till exempel praktiska motiveringar) - det grundläggande kravet är att man försöker relatera det man gör till litteraturen och vetenskapliga kunskaper eller ståndpunkter.

    Bevara din självständighet gentemot uppdragsgivaren. Det är inte nödvändigt att vara jättepositiv till allt man har ålagts göra, och till alla givna förutsättningar och målsättningar.

    Använd vetenskapligt förankrade begreppsramar.

    Vad som egentligen menas med vetenskaplighet är något som de lärde stundtals tvistar om. Gränsen mellan forskning, utveckling och utredning är ju inte heller skarp. De krav på vetenskaplighet som ställs på ett examensarbete är inte heller så lätt att till 100% konkretisera. Vissa praktiska saker att tänka på kan dock poängteras.

    * Påståenden som inte är uppenbara bör styrkas. Detta kan ske genom att du för ett resonemang som är så ingående att slutsatserna lätt kan förstås.

    * För fakta som du hämtat från någon källa måste det finnas en referens. Detta gäller även om du inte direkt refererar, utan bara sammanfattar vad någon skrivit.

    * Försök att relatera det du gör till litteraturen och vetenskapliga kunskaper eller ståndpunkter.

    * Du måste noga skilja på dina egna och andras uppgifter.

    * Du måste noga skilja mellan fakta och tolkningar av fakta.

    * Du måste också noga ange vad du själv gjort och vad andra gjort.

    * I rapporten måste du beskriva inte bara vad du kommit fram till, utan även hur du gjort för att komma fram till det. Det är viktigt att du presenterar metodiken för sig och resultaten för sig.

    * Beskriv problemen på vägen, hur de övervanns, kringgicks eller blev övermäktiga.

    Examination
    Vissa obligatoriska moment ingår i examensarbetskursen. För att få fullständigt godkännande krävs att:

    1. Du har deltagit som åhörare vid minst två muntliga redovisningar av en examensrapport
    2. Du har deltagit i de obligatoriska undervisningsmomenten
    3. Du muntligen har redovisat ditt examensarbete vid ett seminarium på DV-inst
    4. Du har medverkat som opponent vid redovisning av annat examensarbete och dokumenterat din opposition i skriftlig form
    5. Din handledare (och den kursansvarige) vid DV-inst. har godkänt ditt examensarbete med tillhörande rapport

    Rapportskrivning
    Det finns en mängd litteratur (se tex [1]], [2], [3], [4] ) som behandlar rapportskrivning ur olika synpunkter. Strukturen på en rapport beror givetvis på vad man ska avhandla. Den skiljer sig också beroende på vilken typ av "rapport" man skriver, tex översiktsartikel, konferensartikel, avhandling etc. Artiklar i vetenskapliga tidsskrifter ska oftast följa en viss mall som varierar något mellan olika tidsskrifter. Oavsett om man skriver på engelska eller svenska finns det säkert anledning att tänka sig för så att rapporten språkligt blir någorlunda korrekt.

    Programkod ska normalt inte finnas med i rapporten. Rena användarhandledningar ska placeras som bilagor i appendix.

    Nedan följer ett förslag på hur en examensrapport kan struktureras. Lars-Erik Janlert skrev det ursprungliga förslaget som vi nu har reviderat.

    En tänkbar generisk disposition
    1. Sammanfattning (Abstract)
    2. Innehållsförteckning
    3. Inledning. Bakgrund. Sammanhang.
    4. Problembeskrivning. Målbeskrivning.
    5. Metodbeskrivning
    6. Genomförandebeskrivning
    7. Resultat
    8. Slutsats/avslutning
    9. Tack
    10. Litteraturreferenser
    11. Appendix

    1. Sammanfattning (Abstract)

    Kort (5-10 rader) beskrivning av resultaten. Rätteligen ska detta inte vara en innehållsbeskrivning (först gör vi det, sen använder vi den metoden, och så jämför vi det med de där tidigare kända resultaten, etc) utan vara koncentrerat till "resultatet", vad man kommer fram till som är en nyhet. Sammanfattningen är uppsatsens löpsedel. Den ska vara kort och kärnfull och locka läsare genom att effektivt göra klart vad det är man uppnår genom att läsa uppsatsen. (Det kan ju nu vara lite svårt att uppfylla det här kravet i ett examensarbete.) Exempel: en rapport som med diverse kliniska experiment, fältstudier och sofistikerade statistiska metoder med ett komplicerat resonemang leder i bevis att rökning ökar risken för lungcancer, har lämpligen följande sammanfattning: "Rökning ökar risken för lungcancer."

    2. Innehållsförteckning

    Kanske inte alltid nödvändigt, men bra att ha för det mesta.

    3. Inledning. Bakgrund. Sammanhang

    Innehållet under denna punkt kan ibland med fördel tas upp under separata rubriker. Preliminär beskrivning av uppgiften i lättfattliga termer. Bakgrunden till att man (vilka?) intresserar sig för detta problem, denna uppgift. Hur den ingår i ett större sammanhang (tillämpningsmässigt, vetenskapligt, etc). För en tillämpningsorienterad uppgift: beskrivningar av tillämpningen, verksamheten, ändamålen.

    Beskrivning av hur rapporten är uppbyggd, för att göra det möjligt för läsaren att förstå vad som pågår, ge läsaren rätta förväntningar, och för att underlätta direktåtkomst av för den individuelle läsaren särskilt intressanta delar.

    4. Problembeskrivning. Målbeskrivning

    En detaljerad beskrivning av vad det hela går ut på, och vad exakt din uppgift i sammanhanget är. Utrustningsförutsättningar. Det ursprungligen avsedda målet. Även den i ämnet oinsatte ska ha en ärlig chans att förstå de stora dragen. Förslagsvis kan du tänka dig att din läsare är en person med en utbildning ungefär motsvarande din egen, men 10-20 år äldre och erfarnare, och utan speciell kompetens inom tillämpningsområdet.

    5. Metodbeskrivning

    Medlen, metoderna. Till exempel val av algoritmer, programspråk och annan programvara, undersökningsmetod, statistiska metoder. Där valmöjligheter finns, diskutera de gjorda valen.

    Under denna rubrik är det ofta lämpligt att särredovisa dina fördjupningsstudier.

    Förhoppningsvis leder de fördjupade studierna till att du får nya idéer till hur problemet kan lösas. Vissa examensarbeten/rapporter genomsyras av en vetenskaplighet som gör det onödigt med ett separat avsnitt om fördjupningsstudier.

    6. Genomförandebeskrivning

    De olika stegen i uppgiftens genomförande. Beroende på typ av uppgift kan denna rubrik och nästa (Resultat) ha ganska varierande innehåll. Det kan vara en ganska teoretisk utveckling, eller det kan vara en programutveckling, det kan vara en undersökning, etc.

    7. Resultat

    Vad man kommer fram till. Om uppgiften innebär programmering så kan det färdiga programmet i sig vara resultatet. Här är det i så fall på sin plats med beskrivningar av programmet (till exempel teknisk beskrivning, funktionell beskrivning, användningsbeskrivning, användargränssnitt etc. Genomförandebeskrivning kommer i så fall närmast att handla om programutvecklingen.

    Men det kan också vara så att det snarare är programmets beteende som är resultatet. Man utvecklar till exempel en numerisk metod för att lösa ett problem, och sedan gör man experiment med testkörningar och analyserar dessa test. Programbeskrivningen faller då snarare under genomförandebeskrivningen.

    8. Slutsatser. Avslutning

    En sammanfattning där man till skillnad från den inledande sammanfattningen förutsätter att läsaren har läst rapporten, samt de slutsatser man kan dra av det gjorda arbetet.

    Inte sällan visar sig arbetet bli mer omfattande än planerat. Om man inom ramen för examensarbetet inte kan slutföra uppgiften är det viktigt att klargöra exakt vad som är gjort och vad som ännu återstår att göra, relativt den ursprungliga målformuleringen.

    Även i de fall målet har uppnåtts bör man ta upp diskussion av brister och begränsningar, möjliga förbättringar, möjligheter till vidareutveckling, utökade tillämpningsområden. Nya problemställningar eller uppslag som väcks med anledning av de uppnådda resultaten, eller som har uppkommit under genomförandearbetet.

    9. Tack

    Tacka handledare och eventuellt andra som varit till hjälp, liksom eventuella anslagsgivare. Nämn personer i bokstavsordning (om du inte vill gradera värdet av deras insatser). Tacksägelserna kan göras allra först, eller omedelbart före litteraturlistan, antingen som ett särskilt avsnitt eller som en fotnot.

    10. Litteraturreferenser

    Den använda litteraturen. Även andra källor om man har sådana, till exempel intervjuer, eller personliga kommentarer. (Då kan man förstås inte ha "litteratur" i titeln, utan förslagsvis "källor".)

    För böcker anges författare eller redaktör (som i så fall anges som sådan med förkortningen "red."), titel, (eventuellt förlag), förlagsort och utgivningsår (eller copyrightår om utgivningsår saknas). Dito för rapporter, med förlagsuppgifterna utbytta mot uppgifter om institution och universitet (eller liknande) som utger rapporten. Bokens eller rapportens titel kursiveras.

    För tidskriftsartiklar anges författare, titel, tidskriftsnamn, volymnummer, sidnummer för artikelns första och sista sida. Observera att här kursiveras tidskriftens namn, inte artikelns titel. Ofta anges volymnummer med fetstil. För artiklar som ingår i en bok, en antologi, gör man ungefär likadant: i stället för ett tidskriftsnamn skriver man "i" (eller "ur") och så bokreferensen enligt ovan. Även i detta fall är det boktiteln som ska kursiveras, inget annat.

    Exempel:

    Bolinger, Dwight (1977) Meaning and form. London.

    Smith, D.C., Irby, C., et al. (1982) Designing the Star user interface. Byte Magazine, 7:242-277.

    Hooper, K. (1986) Design: An analogy. Sid 9-23 i D.A. Norman & S.W. Draper (red.), User centered system design. Lawrence Erlbaum, Hillsdale, New Jersey.

    Källhänvisningarna i texten kan göras på lite olika sätt. Det bästa enligt min uppfattning är att ange författare och år (året inom parentes om inte hela hänvisning är inom parentes). Exempel:

    Detta beskrivs i Johansson (1988).

    En exakt sidhänvisning behövs ibland, till exempel vid direkta citat, då kan man ange sidan (eller sidorna) efter årtalet, med ett kolon emellan. Exempel:

    "The multigrid calculations on two grid levels reduced the computing time with about 40-55% compared to otherwise identical one level (no MG) calculations." (Jansson 1991:31)

    Det är viktigt att litteraturlistan är felfri. Varning för att bara kopiera någon annans källuppgift, den kan vara fel! Kontrollera själv! Se också till att de källhänvisningar du gör verkligen också finns med i litteraturlistan.

    11. Appendix

    Eventuell användarhandledning, källkod, anvisningar för systemgenerering, och liknande som inte är av omedelbart intresse för den ordinäre läsaren, läggs lämpligen som appendix.

    Om hur man skriver
    Börja skrivandet tidigt. Dvs, egentligen genast när uppgiften är fastlagd.

    Om du har svårt för att komma igång med skrivandet: sätt igång och skriv bara, vilken smörja som helst, men skriv! Det man har skrivit kan alltid ändras, räkna med att skära bort stora delar, göra radikala omstuvningar, osv.

    Engagera din handledare i en dialog. Att skriva är en iterativ process. Revidera, korrigera, omarbeta, lägg till, ta bort, ändra disposition, etc. En gång, två gånger, tre gånger, ... så många gånger som behövs. Det är så det går till, man skriver inte en bra rapport rakt av ens om man är mycket van.

    Utnyttja hjälpmedel såsom outlining och rättstavningskontroll. Korrekturläs!!

    Var noggrann med att rätta alla de fel som du har fått påpekade för dig - slarv med detta tolkas lätt som bristande uppskattning av den som har försökt hjälpa dig.

    Använd svenska termer om uppsatsen är på svenska. Se upp med fackjargong. Förklara centrala begrepp.

    Behärska lusten att vara överdrivet lustig.

    Behärska tendenser att vara tillgjort högtidlig.

    Det är utomordentligt viktigt att stava personers namn rätt.

    Fasta redovisnings- (inlämnings) tider för Examensarbeten
    Från och med ht-96 har vi fem tillfällen per läsår för redovisning av examensarbeten. Den "färdiga rapporten", godkänd av den interne handledaren vid DV-inst., men inte den absolut sista versionen ska lämnas till den kursansvarige vid DV-inst. omkring 14 dagar innan den muntliga redovisningen. Då vet den kursansvarige precis hur många som ska redovisa vid ett givet tillfälle och har dessutom några dagar på sig att fördela ut oppositionsuppdrag. Oppononterna bör ha 10 dagar för inläsning av det exjobb de ska opponera på.

    Följande redovisningstillfällen gäller tills vidare.

    Tillfälle 1: Redovisning i slutet av september
    Den "färdiga rapporten" på den kursansvariges bord den 10 september.

    Tillfälle 2: Redovisning i slutet av november
    Den "färdiga rapporten" på den kursansvariges bord den 10 november.

    Tillfälle 3: Redovisning i slutet av januari
    Den "färdiga rapporten" på den kursansvariges bord den 10 januari.

    Tillfälle 4: Redovisning i slutet av mars
    Den "färdiga rapporten" på den kursansvariges bord den 10 mars.

    Tillfälle 5: Redovisning i början av juni
    Den "färdiga rapporten" på den kursansvariges bord den 15 maj.

    Muntlig presentation, Opposition
    Den kursansvarige inleder med en kort presentation. Författaren presenterar sitt arbete i högst 30 minuter. Se till att presentationen är väl förberedd genom att du i förväg har planerat och "klockat" ditt föredrag (OH-mtrl kan erhållas från DV-institutionen).

    I stora drag bör ditt föredrag innehålla:

    - vad ska jag ta upp i mitt föredrag (outline of my talk),

    - vilket problem ska jag lösa (tex bakgrund, problembeskrivning, målbeskrivning),

    - hur har jag gått till väga (tex metoder, genomförande, fördjupningsstudier),

    - resultat (tex slutsatser, begränsningar, fortsatt arbete).

    Efter den muntliga presentationen inleder opponenten diskussionen, kommenterar uppsatsen (ev presentationen) och berör tex de punkter som tas upp nedan.

    Ämnesområde och karaktär: Är arbetet teoretiskt, praktiskt, undersökande, sammanfattande osv? Vilka kopplingar finns till artiklar, litteratur som använts på kurser inom utbildningen?

    Syfte: Framgår det hur uppgiften kommer in i ett större sammanhang? Vad skulle man lösa? Rimlig lösning? Rimliga avgränsningar? Var uppgiftens omfattning rimlig?

    Uppsatsens innehåll: Är alla avsnitt relevanta? Har något avsnitt för stort eller för litet utrymme? Hittar du en röd tråd i framställningen? Är det lagom nivå på redogörelsen eller är den för detaljerad eller alltför svepande? Stämmer slutsatserna med rapportens övriga innehåll?

    Språk och layout: Är texten lättläst (meningsbygnad, stavfel, avstavning, ordval mm)? Gör gärna en lista med språkliga detaljer som lämnas till författaren. Litteraturreferenserna (enhetligt, för få, för många etc). Är figurer, tabeller, bilder etc begripliga och tillför de något eller är de bara utsmyckning?

    Helhetsintryck: Är rapporten väl genomarbetad? Vem kan ha nytta av att läsa den?

    Övriga deltagare vid seminariet ska också ges möjlighet att ställa frågor om, och kommentera författarens arbete.

    Tryckning
    Efter den muntliga presentationen gör författaren eventuella korrigeringar i rapporten som sedan lämnas till handledaren vid DV-inst. Denne beslutar om rapporten är godkänd och i samråd med den kursansvarige beslutas slutligen om författaren är Godkänd på examensarbetskursen. Författaren erhåller 10 ex. av den tryckta rapporten.

    Referenser
    1. Day R.: How to write & publish a scientific paper, 3rd edition, Cambridge University Press, Cambridge, 1991

    2. Erhrlow T., Kjöllerström B. och Lindström P.: Att skriva uppsats, 5:te upplagan, Turningpoint AB, Lund, 1995.

    3. Higham N. J.: Handbook of Writing for the Mathematical Sciences, SIAM, Philadelphia, 1993

    4. Walla E.: Så skriver du bättre tekniska rapporter, Studentlitteratur, Lund, 1990