Varför ska man kunna argumentationsteknik?
Vetenskapen går bland annat ut på att generera så många fruktsamma
paradigm som möjligt. Ett problem som detta innefattar är att vi inte
kan veta vilka paradigm som är riktiga och vilka som är falska. Det finns
inga säkra och fullständiga metoder för detta problems lösning. Det
finns däremot en metod att säkerställa förtydligande kunskaper ur
en mängd redan kända kunskaper. Denna metod kallas logik. Logiken
hjälper vetenskapsmän att falsifiera hypoteser, det vill säga
eliminera vetenskapliga tokigheter. Popper talar om falsifierbarhet. Han menar
att alla vetenskapliga satser ska vara falsifierbara. Med andra ord
vetenskapsmän ska argumentera om vilka satser som ska förkastas och
vilka vetenskapen ska behålla så länge. Poppers vetenskapssyn gör
argumentationstekniken ytterst viktig för vetenskapens framsteg och
vetenskapsmännens prestige. Det blir en slags evolution bland vetenskapliga
hypoteser. Gemensamt för många paradigmskiften är att de har haft
starka förgrundsfigurer som argumenterat intensivt och skickligt för
sina eller andras teorier, ibland med livet som insats! Ett modernt exempel
på argumentation är David Marrs hypotes om matematiskt tänkande. Till
en början trodde man att människor endast kunde tänka i bilder eller
ord. Marr experimenterade fram ett argument som talade för ett matematiskt
tänkande och eftersom ingen hittills har kullkastat Marrs hypotes betraktas
den korroborerad (=sanning tills vidare). Alltså, för att kunna bidra
till vetenskapens framsteg måste man kunna argumentera för sin sak eller
ha turen att någon annan argumenterar åt en.

Argumentationanalys är opersonligt. Det finns ingen anledning att ta illa
upp om någon påpekar ett misstag. Det ger bara en ny möjlighet att
omformulera sig klarare.

I vetenskapliga sammanhang bör de flesta acceptera argumentationstekniska
regler. Det finns dock situationer där argumentation inte alls är
lämpligt att använda. Man kan betrakta reglerna som ett slags spelregler
men det är inte alls säkert att alla accepterar reglerna. Om du tar en
militär order är det synnerligen opassande av tillämpa
argumentationsteknik. Det var i alla fall ingen höjdare för mig.....

Introduktion till logik
Logik fungerar som vetenskapens grundpelare i många fall, så också
inom argumentation. Därför är det viktigt med rudimentära
kunskaper i logik för att kunna bli en slipad filosof. Logik är konsten
att kunna resonera följdriktigt och otvetydigt. Det vill säga, att
från ett antal antaganden kunna härleda en slutsats. Denna slutsats
måste vara sann om antagandena är sanna. Antagandena brukar kallas
premisser. Premisserna och slutsatsen bildar tillsammans en slutledning eller
argument. Om slutsatsen är härledbar från premisserna i en slutledning
betraktas slutledningen giltig. Nedan presenteras ett antal giltiga
slutledningar.

Premiss: Alla levande hundar har ben.
Premiss: Hermann är en levande hund.
Slutsats: Alltså, Hermann har ben.
Kommentar: Det här är ett exempel på en giltig slutledning. Om man
accepterar premisserna som sanna måste man också acceptera slutsatsen.

Premiss: Leo kan hoppa eller månen är en ost.
Premiss: Månen är inte en ost.
Slutsats: Alltså, Leo kan hoppa.
Kommentar: Den här slutledningen beskriver hur logiken betraktar begreppet
"eller".

Premiss: David är gravid
Premiss: David är inte gravid.
Slutsats: Alltså, Gud grät igår.
Kommentar: Va?! Det här verkar heltokigt. Logiken förutsätter att en
sats bara kan vara sann eller falsk, det vill säga att det finns inget
tredje alternativ om en sats sanningsvärde. Ur en motsägelse (premisserna
motsäger varandra) kan man härleda vad som helst.

Premissernas trovärdighet kan inte logiken utreda. Det enda logiken kan
garantera är att slutsatsen följs av premisserna. Vi måste skilja
på begreppen logiskt giltig och hållbar. Logiskt giltig innebär att
slutsatsen är härledbar från premisserna enligt de logiska reglerna.
Senare kommer jag att förkorta logiskt giltig till giltig. Hållbar
innebär att premisserna måste vara sanna och att slutledningen är
giltig.
 

Vanliga misslyckade argument
Det finns ett antal välkända misstag som gjorts i historien. Ofta blir
det lätt en uppräkning av dessa misstag. Många misstag är av logisk
natur medan andra är det inte. Anledningen till att jag väljer att namnge
dessa misstag med deras latinska namn i så stor utsträckning som
möjligt beror på att de då kan förstås på flera olika
språk. I en diskussion med en slipad argumentationsanalytiker behöver man
bara namnge misstaget för att samtalspartnern ska inse sitt misstag. Jag
använder ordet relation i betydelsen samband, förhållande eller
matematisk relation. Efter beskrivningen av misstaget följer ibland exempel
inom citationstecken.

Byta bevisbörda
Det är alltid personen som först påstår något som har
bevisbördan. Därmed är det ett misstag att plötsligt kräva att
andra ska bevisa att man har fel (argumentum ad ignorantiam).

Argumentum ad ignorantiam
Det finns ingenting som säger att något är sant bara för att ingen
har bevisat motsatsen. Jämför detta med Poppers idé om att hypoteser
kan bli korroborerade.

"“Gud finns därför att ingen har bevisat att Gud inte finns.”

"Gud finns inte därför att ingen har bevisat att Gud finns."

Argumentum ad Baculum
Det här misstaget är när argumentet försöker tvinga fram
acceptans med hot. Det behöver inte vara ett direkt hot.
“
"Det finns många bevis för Bibelns sanningshalt. De som vägrar tro
på detta kommer att brinna i helvetet."

Argumentum ad hominem
Det här misstaget kallas vanligen för personangrepp. I politiska
sammanhang kallas det populärt för pajkastning. Det är ett argument
som är riktat mot människan inte mot det man diskuterar.

"Kristendomen är en ond verksamhet. Den utövas av häxjägare,
massmördare och bakåtsträvare."

"Det är bara tankelösa idioter som förespråkar EU."

"Litteraturvetare kan ingenting om vetenskap."

"Du är ju dum i huvudet."

Argumentum ad misericordiam
Bara för att det är synd om personen som argumenterar så ger det honom
inte rätt.

"Jag har växt upp i New Yorks slumkvarter. Jag har varit
föräldralös i hela mitt liv. Jag kan inte ens läsa. Jag hade inget
val än att börja smuggla knark. Ni kan inte finna mig skyldig för
narkotikainnehav."

Argumentum ad populum
Bara för att ett uttalande är tilltalande för många så betyder
inte det att uttalandet måste vara sant.

"Bibeln måste vara sann. Miljoner människor vet detta. Påstår du
att alla dessa människor har fel?"

Argumentum ad numerum
Bara för att många tror på en viss sak betyder det inte att denna sak
blir mer sannolik.

"75% av världens befolkning tror på Gud. Därför är det större
chans att Gud finns."

Argumentum ad verecundiam
Auktoritetstro förekommer i två olika skepnader. Först (1) när man
åberopar en auktoritet i ett irrelevant ämne. Sedan (2) kan faktiskt en
ledande person ha fel även inom sitt område.

(1) "André Agassi tror på Gud. Alltså finns Gud."

(2) "Sigmund Freud trodde på en stark relation mellan sex och tennis.
Alltså finns en stark relation mellan sex och tennis.”

Post hoc ergo propter hoc
‘Efter att’ är inte samma sak som ‘därför att’.

"Jag rakade mig igår och min flickvän gjorde sedan slut. Alltså, min
flickvän gjorde slut därför att jag rakade mig."

Cum hoc ergo propter hoc
Bara för att två händelser sker samtidigt så betyder inte det att
de två händelserna måste ha en relation.

"Michael Jordan skadade sig samtidigt som jag. Vi delar samma karma."

Petito principii
Detta misstag förekommer när premisserna är lika kontroversiella som
slutsatsen.

Circulus in demontrando
Cirkelbevis uppstår när slutsatsen förekommer i premissmängden. Ju
längre cirkeln är desto svårare är det att upptäcka dem. Inom
matematiken uppstår lätt cirkelbevis.

"Gud finns för att bibeln säger så och bibeln är Guds ord."

Påstående fråga
En fråga har ingen informationsbärande funktion. Däremot kan en
fråga förutsätta saker. Denna förutsättning kan vara falsk
vilket gör det omöjligt att svara på frågan.

"Har du slutat slå din fru?"

Plurium interrogationum
Det här misstaget är att kräva ett enkelt svar på en komplicerad
eller påstående fråga.

Ignorantio elenchi
Irrelevant slutsats.

"Vetenskapen genererar sanningsenliga satser. Se bara på hur många saker
som fungerar inom naturvetenskapen."

Problemet här är att det inte spelar någon roll hur många
fungerande saker som uppräknas eftersom funktion inte har något att
göra med sanning att göra.

Equivocation
En del ord har flera betydelser som inte får användas med de olika
betydelserna.

"Naturens lag går ut på att förinta sina fiender. Alltså är det
lagligt att mörda sina ovänner."

Amfiboli
Om man inte tänker sig för kan premisserna bli tvetydiga och därmed
blir argumentet sällan hållbart.

"Frankrikes nuvarande kung är skallig. Det är inte så, att Frankrikes
nuvarande kung är skallig. Alltså, finns Gud."

Kompositionsmisstag
Bara för att alla eller några delar har en egenskap betyder inte det att
sammansättningen av dessa delar också har denna egenskap.

"Vetenskapen består av vetenskapsmän. Alla vetenskapsmän är smarta.
Alltså är vetenskapen en smart konstruktion."

"Vetenskapen består av vetenskapsmän. Några vetenskapsmän är
smarta. Alltså är vetenskapen en smart konstruktion."

Argumentum ad antiquitatem
Bara för att något är gammalt och beprövat betyder inte det
måste vara varken sant eller bäst.

"Koranen har fungerat som rättesnöre i tusentals år. Det måste vara
sant det som står i koranen."

"Kvinnlig könsstympning har praktiserats i hundratals år. Alltså
är det ett bra sätt att förhindra otrohet bland kvinnor."

Argumentum ad novitatem
Bara för att något är modernt eller nytt rättfärdigar ingenting.

"Konceptualismen är det nya paradigmet inom vetenskapen. Alltså är
konceptualismen det fruktsammaste sättet att se på verkligheten."

Non sequitur
Logiska felresonemang. Det finns oändligt antal logiska felslut och några
exempel vore missvisande.

Argumentum ad crumenam
Tron att pengar är ett kriterium för sanning.

"Eftersom mycket forskningspengar anslås till ANN-forskning måste ANN
vara ett fruktsamt sätt att efterlikna människohjärnan."

Argumentum ad lazarum
Tron att fattigdom är ett kriterium för skicklighet.

"De fattiga doktoranderna är bättre eftersom de haft sämre
förutsättningar."

Argumentum ad nauseam
Bara för att något sägs och hörs ofta av olika av varandra
oberoende källor betyder inte det att det är sant.

"Har ni också hört att Tom Cruise är bög!? Då ligger det
väl något in det."

Snävt tänkande
Ibland tror man att det finns färre alternativ än det i själva verket
finns.

"Är du kapitalist, liberal eller kommunist?"

Reifikation
Man får inte betrakta abstrakta begrepp som konkreta ting eller tvärtom.

"K-pist M45 är skapad för att försvara vår kung och vårt
fosterland!"

Analog jämförelse
Ofta kan man inte överföra en situation till en annan.

"Att inte tro på Gud är som att säga att jag inte har någon fri
vilja."

Tu quoque
Att andra också gör samma misstag rättfärdigar inte något.

"Du ska inte säga något för du ljuger också."

Audiatur et altera pars
Det är inte så bra att glömma en premiss eller ta den för givet.
Vi människor brukar kunna fylla i den osagda premissen men det betraktas med
viss skepsis. Premissen blir osynlig.

"Min bil startar inte för att det var minusgrader inatt." (Här kan
man lätt fylla premissen som saknas - öva!)

"Jag tänker och finns. Alltså finns Gud." (Här är det inte lika
lätt att rädda argumentet till ett hållbart argument....)

Ad hoc
Det är skillnad på argument och förklaring. Om vi ska visa A, och B
erbjuds som bevis då är uttalandet ‘A eftersom B’ ett argument. Om
vi däremot försöker visa B, så är ‘A eftersom B’ en
förklaring. Det som kännetecknar ad hoc resonemang är efter-faktumet
-förklaring, en så kallad efterkonstruktion.

I följande dialog förutsätter vi att alla är lika inför Gud.

"Jag vann 13 miljoner på Bingolotto."
"Prisa Gud, han är vår välgörare."
"Kommer han då låta alla vinna på bingolotto till slut?"
"Ehh...herrans vägar äro outgrundliga."

Argumentum ad logicam
Det här är misstagens misstag. Bara för att en slutsats kommer
ifrån ett ogiltigt resonemang behöver inte slutsatsen vara falsk.
Det finns ingen människa som kan argumentera en längre tid utan att
begå något av dessa misstag. Däremot bör man snabbt inse sitt
misstag och omformulera sig. Man kan också tydligt hitta några tecken
på att människan inte är speciellt logisk. Till exempel finns det en
del motsatsmisstag. Bara för att något är nytt eller gammalt så
blir det inte bättre. Jag tycker inte att det är någonting negativt
eftersom logiken har sina begränsningar och det kan vara mycket bra ibland
att vara ologisk. Kom alltid ihåg att ett knasigt resonemang kan få en
korrekt, sann och genialisk slutsats!
 

Hur konstruerar man ett giltigt argument?

Det finns inga ofelbara sätt att konstruera ett giltigt argument. Det man
kan öva är sin logiska känsla och att prova sig fram. Låt oss
säga att jag vill argumentera för att Leo är en Gud. Det kan verka
absurt till en början men det ger god övning till argumentation. Lägg
märke till att det rör sig om argument, inte bevis...Om jag vill argument
era för att jag är en Gud, så ska min slutsats vara “Leo är en
Gud”. Problemet är nu hur mina premisser ska vara. En definition på
Gud behövs och om jag är smart så placerar jag in den i någon av
mina premisser. Premiss: Gud är en individ i en art som har makt över
alla andra arter. Nu har jag bytt bort “Gud” mot ”En individ i en art
som har makt över alla andra arter”. Vidare behöver jag placera in mig
själv i premissmängden. Premiss: Leo är en människa. Senare
måste jag beskriva relationen mellan människa och Gud. Slutligen är
det bara att antaga att människan är en art som har makt över alla
andra arter. Så här blir resultatet:
Premiss: Gud är en individ i en art som har makt över alla andra arter.
Premiss: Leo är en människa.
Premiss: Människan är en art som har makt över alla andra arter.
Alltså: Leo är en Gud.
Som övning kan läsaren motbevisa att argumentet är hållbart.
 

Övningstips

Det finns gott om övningstillfällen i vårt samhälle och
därför behöver inte jag rada upp exempel utan bara hänvisa till en
del guldgruvor. I början så är det bäst att öva på skrivet
material då det ofta är svårt att komma ihåg alla premisserna under
en pratstund. Det krävs mycket god vana och mycket vilja för att
analysera sagda argument. En annan mycket irriterande faktor är att en del
människor gärna dementerar. Hur ska man öva då? Det bästa man
kan göra är att lära sig känna igen de vanligaste misstagen. Titta
på argumentationsmisstagen i denna uppsats och försök att hitta formen
på argumenten och kontrollera att det inte är samma form som någon av
misstagen som uppräknats. Efter ett tag så får man en viss känsla
för logik och då kan man börja lyssna på andras argument man
hör. Vanligaste misstaget bör vara non sequitur, dvs direkta logiska
felresonemang. Här är mina tre bästa tips var man kan hitta
underhållande och förvirrade argument;

1. De olika politiska partiernas partiprogram.
2. Dagstidningarnas insändarsidor är fulla av korta och lustiga argument.
3. Debattprogram i TV kan analyseras med stor behållning.
 

Analys av ett ontologiskt Gudsbevis

Ett ontologiskt Gudsbevis är ett försök att bevisa Guds existens med
hjälp av ren begreppsanalys. Syftet med ett ontologiskt Gudsbevis är att
bevisa Guds existens med ett hållbart argument. Det finns många varianter
på ontologiska Gudsbevis. Varianten som jag här ska vederlägga är
tagen ur Filosofilexikonet något modifierad. De ändringar jag gjort
är att byta ordval till det jag tror att de menar.

Det hör till uppfattningen om Gud, att om Gud är det högsta väsen,
så är det inte möjligt att tänka sig något som är högre
och mer fullkomligt än Gud. Alltså måste Gud existera, ty om Gud inte
existerade skulle han sakna existens, vilket skulle vara en ofullkomlighet hos
Gud. Om Gud inte existerade, så kunde man tänka sig ett mer fullkomligt
väsen som bestod i att likna Gud men att också existera. Det strider mot
uppfattningen om Gud. Alltså måste Gud existera.

Mitt första intryck är att argumentet är circulus in demontrando, det
vill säga ett cirkelbevis. Mitt andra intryck är att Gud i sig är ett
självmotsägande begrepp och ur självmotsägelser kan man som bekant.
härleda vad som helst (se sista exemplet i stycket Introduktion till logik).
Min tredje reaktion är att en definition av Gud saknas och det finns risk
för amfiboli (tvetydighet i premisserna) och reifikation (förväxling
mellan abstrakt och konkret). Istället för att bara avfärda argumentet
måste jag påvisa att det är ett cirkelbevis, hitta en motsägelse i
premisserna eller visa att någon av misstagen som jag räknat upp finns i
Gudsbeviset för att vederlägga argumentet. Den logiska metoden är
att först formalisera, det vill säga abstrahera varje mening till
symboler. För att sedan manipulera dessa symboler till ett logiskt bevis,
ungefär som att lösa matematiska läsetal där man omvandlar meningar
till ekvationer och siffror. Det vore mycket opraktiskt här då jag vill
undvika symbolerna. Det underlättar om man kan formulera premissmängden
och slutsatsen skilda från varandra.

Premisser:
Det hör till uppfattningen om Gud, att om Gud är det högsta väsen,
så är det inte möjligt att tänka sig något som är högre
och mer fullkomligt än Gud.
Om Gud inte existerade, så kunde man tänka sig ett mer fullkomligt
väsen som bestod i att likna Gud men att också existera.
Det strider mot uppfattningen om Gud.
Slutsats:
Gud existerar.

Formen på ett cirkelbevis är tydligast ‘Jag finns, alltså jag
finns’. Dessa argument är logiskt giltiga men fruktsamheten i sådana
utsagor är tämligen intetsägande. Det finns något som jag inte
förstår i premiss mängden. Jag förstår inte frasen ‘Gud
är det högsta väsen’. Det högsta väsen som vadå? Det
högsta väsen som finns måste de mena. Om slutsatsen är en antagen
premiss är argumentet ett cirkelargument.

Min slutsats av analysen är att argumentet är först audiatur et altera
pars, det vill säga en osynlig premiss som man ibland fyller i automatiskt
själv. Om man däremot uttryckligen skriver ut premissen som saknas blir
cirkelbeviset tydligt.

Immanuel Kant menar att existens inte är en egenskap. Han menade att bara
för att jag tänker på 100 daler i min ficka så finns inte 100 daler
i min ficka. Kants poäng är att tanke inte är samma sak som existens.
Argumentationens ofullständighet - retorikens område

När jag hade en mindre, inofficiell föreläsning i argumentation sade
en deltagare spontant: ”Om man vill undvika alla dessa misstag, blir man
inte väldigt tyst då?”. Han har en stor poäng i sin iakttagelse.
Alla hållbara argument är av deduktiv natur, det vill säga vi kan
bara resonera från det stora till det lilla. Problemet med detta är att
vi inte når någon ny kunskap med denna metod. Det enda vi kan uppnå
är ett förtydligande och förenklande av saker vi redan tar för
sanna. Jag betraktar denna ofullständighet som retorikens arbetsområde.
Vetenskapen måste ge sig in i induktiva resonemang för att nå någon
form av förutsägbarhet över verkligheten. Man blir naturligt en
skicklig retoriker av att studera argumentation eller logik eftersom man då
kan luras lättare i resonemangen. Man kan så att säga få ett
argument att låta giltigt. Andra logiker blir då upprörda men den
stora massan kommer att bli lurad. Auktoritetstron kommer nog aldrig att
kunna utplånas då man inte hinner ifrågasätta allt man hör.
Ska man ifrågasätta sin mor om rätt och fel i tidig ålder? Finns
det ingen man kan lita på? Det kan vara mycket frestande att övergå
till enbart retorik och medveten propaganda med uttalanden som vädjar till
känslor. Det finns ibland mycket makt, pengar och prestige inblandat på
grund av massmedia. Valkampanjer i olika demokratier är mycket tydliga
exempel på detta. Propaganda är den yttersta formen av retorik.
 

Avslutning

Det finns mycket som argumentationsanalys inte tar hänsyn till i
debattsituationer, exempelvis känslor och kontext. Det är bara i
vetenskapliga sammanhang som argumentationsanalys kommer till sin rätt.
Jag hoppas att denna uppsats varit rolig läsning, givit färdighet inom
argumentation, sammanfattat de vanligaste misstagen och att argumentationen i
samhället förbättrats något.
 

Referenser

Lübcke, Filosofilexikonet, Bokförlaget Forum AB, 1988
Internet; http://www.cis.ohio-state.edu/hypertext/faq/usenet/atheism/logic/faq.
html